Idag har jag varit i skolan på introduktion inför professionsblock 3 - min sista praktik som sjuksköterskestudent. UNDERBART! Läraren hade en föreläsning som handlade om vård i livets slutskede - hon var hur duktig som helst och jag längtar bara efter att få komma ut på äldreboendena och göra nytta. :) Bland annat berättade hon om att snittlevnadstiden när någon äldre kommer till ett äldreboende är 6 månader. Tragiskt att de äldre inte får komma dit lite tidigare och njuta av ett härligt slut. sedan pratade vi också mycket om hur jag som SSK ska bemöta anhöriga i sorg. Innan vi började prata om alla dessa allvarliga saker så fick vi se på en dokumentär som visats på svt - I livets slutskede. Det var denna som var så himla sorglig. Dokumentären handlade om ett hospice i Uppsala och de cancersjuka patienter som bodde där. Det som var mest sorgligt var att se en kvinna som i början var så himla glad och mysig och pussade på sin gubbe men i slutet dog. Kvinnan var då helt gul till följd av elverförrändringar och man filmade länge hur hon såg ut när hon ar död. Jag insåg då att jag inte är lika van vid döden som jag trodde. De flesta jag träffat som dött har jag inte sett personligen så mycket innan och på något sätt inte vetat vilka de egentligen är. Annat var det med den här tanten på TV, usch. Dessutom så såg alla precis utom som min farmor när hon höll på och dö, det var jättesmala och så insjunkna i ansiktet. USCH! Ska verkligen fundera på detta när jag möter boende i livets slutskede under praktiken. Tänkte lägga ut en bild på min lilla söta farmor under min student i juni 2006 men jag hittar den inte. :(. Under hösten så fick farmor en ny njure och strax innan jul 2006 dog hon till följd av en infektion. VI SAKNAR DIG! Något positivt och härligt på lektionen var musikvideon med YOUNG AT HEART! Så för att lätta upp stämningen lite så lyssna på dem här sköna gamlingarna.
Nej nu ska jag snart ta och sova för imorgon börjar praktiken med många nya intryck och arbeten som ska genomföras. Ha det bra och hoppas ni inte deppade ihop totalt av mitt inlägg idag :) KRAM
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hei Lisa! Det du skriver om her, er en naturlig del av min arbeidshverdag. Å møte døden...Både plutselig og forventet død. Ønsket og uvelkommen død. Dødene alene og sammen. Maila meg på agnetespost@hotmail.com. Om du vil veksel tanker omkring dine opplevelser. Eller bare vil vite mer om hvor jeg holder hus;-) Lykke til i praksis!
Det ska jag absolut göra. Skickar iväg ett mail idag tänkte jag :)
Skicka en kommentar